Dole som har haft ett och annat finger med i spel när det gäller stadskupper, förtryck och förföljelse av personer och verkligen gått in för kränka de mänskliga rättigheterna samt möjlighet för fri organisation och fackföreningar har åter igen agera för censurera information genom att hota om stämning ifall dokumentären Bananas skulle visas på en filmfestival.
[swf]http://svt.se/embededflash/1591785/play.swf, 600, 365[/swf]
.
Utöver detta så tycks de inte alls förstå sig på annan kultur då de via en PR-byrå försöker påverka journalister med ett och annat påstående.
Häromdagen fick Sydnytt ett flera sidor långt mejl från en amerikansk PR-byrå, där man skriver att innehållet i filmen bygger på en stor bluff.
Jag har inte tidigare hört talas om just filmen Bananas, och frågan är om jag på annat sett hört talas om filmen skulle väckt mitt intresse att se den så som det nu skett, nu har jag verkligen ett stort intresse att se denna dokumentärfilm.
Hoppas de som skapat Bananas lägger upp denna exempelvis på TPB så att man kan ta del av den – och hjälpa till att sprida information om filmen.
Tog en stund att finna rätt sida på nätet men gick till sist, mer finns att läsa på Bananas till Los Angeles
Bananas!* handlar om bananindustrins användning av giftiga kemikalier, och hur det drabbar arbetarna. Filmen följer en advokat i Los Angeles som jobbar med sitt största fall någonsin. Han representerar 12 000 bananarbetare i Nicaragua i ett historiskt rättsfall mot Dole Food och Dow Chemicals.
Jag såg också till att gräva fram ursprungsreportaget som finns här; Filmare skildrar plantagearbetarnas kamp
Fredrik Gerttens långfilm utspelar sig i Los Angeles och i Nicaragua, och den handlar om advokaten Juan Dominguez strid mot amerikanska företaget Dole för 10 000 nicaraguanska plantagearbetares räkning.
Det är plantagearbetare som drabbats av sjukdomar och sterilitet på grund av ett bekämpningsmedel som bananjätten använt på sina plantager, trots att man känt till farorna med det i USA förbjudna medlet.
[swf]http://svt.se/embededflash/1587134/play.swf, 600, 365[/swf]
.
Snacka om Dole gör bort sig! Det ger också en störe förståelse för Rättvisemärkningen – och behovet att även vi så som konsumenter ligger på, för är det något som dessa stora nissar förstår är när deras brunnar gapar tomma för vi vägra fylla på vatten – genom att helt enkelt vägra handla under dessa premisser!
uppdatering 13/6:
Även på Sydsvenskans hemsida finns idag en artikel om detta.
– Vi har sagt till alla att den här filmen är en bluff. Kanske inte filmen i sig, men dess innehåll. Och vi har bett filmfestivalen att inte visa den, säger Doles advokat Michael Carter till Sydsvenskan.
Varför så envist att då hota med stämning, om det inte är för att fortsätta mörka fakta. En rättegång är något som de mycket lättare faller i glömska, vilket inte en film görs.
Det hela avslutas med en tankeställare.
– Vi har ofta gäster på festivalen från länder där det finns politisk censur, till exempel från Kina. De brukar hävda att censur existerar i väst också, men att det är marknadens och det kapitalistiska systemets censur. Det här ger ju dem rätt på sätt och vis. Ska man bara få uttrycka sina åsikter i filmer som är ok för de stora bolagen, säger Marit Kapla.
Censur är alldrig bra, oavsett om det nu är statligt organ eller företag. Och det ligger en hel del vad Kineserna anmärker på. En mer annalys av det hela tar man också upp om på Sydsvenskan.
Det är svårt att säga exakt hur mycket bananföretaget Dole har på fötterna i sina anklagelser mot Fredrik Gerttens film ”Bananas!”. Det är först och främst svårt när man inte sett filmen. Vilket varken jag eller Dole gjort, då den inte haft premiär än. Allt Dole sett är trailern och det är utifrån den de påstår att filmen är lögnaktig. Lite som att bedöma en restaurang efter att ha läst menyn alltså.
Hur nu advokat Michael Carter får hopa med filmens innehåll är en bluff när den inte ens haft permiär. Fast det är nog lättare bedömma en restaurang efter läst menyn än ta ställning till en film efter dess trailer.