Idag fungerar Internet som en fin plats där man får möjlighet till kommunicerar och även så som mötesplats. Internet ger möjlighet att ge uttryck för tankar och idéer, som i sin tur gör att man kan nå flera runt om i värden.
Tyvärr finns det personer som anser detta vara ett hot. En del lever på andras rädsla och ser farhågor i att man kan kommunicerar på ett fritt sett.
Ta bara hur man från intresseorganisationer rätt upp och ner försöker sig på med sin propaganda och menar att folk begår olagligheter för dela med sig av filer.
– Pirate Bay-killarna lägger ned så mycket tid på att göra det möjligt för att dölja användarna och nu helt plötsligt så kan man fildela via Facebook där allt är väldigt öppet och man verkligen visar sin identitet. Det är kanske inte så lämpligt att bli kopplad till den här typen av brott på en sida där du har mycket personlig information, säger Henrik Pontén.
Visst kan man sprida upphovsrättsskyddat material via TPB men för den saken skull innebär det inte per automatik att så är fallet, det finns kreatörer som låter sina verk spridas den vägen. Och även om ett torrenfil pekar till något som inte får spridas där, så innebär det inte varken att själva torrenfil är olaglig eller att personen i fråga verkligen hämtat hem eller skickat upp delar eller hela av det som torrent-filen pekar på.
Tyvärr stannar det inte vid detta, i förslaget med hindra tillgång till spelsajter så vill några införa filer som hindrar tillgången. Om det trotts allt skulle införas, hur görs det då om det är annat som trillar in i detta som inte alls håller på med dessa former. Och vad blir nästa steg, redan idag försöker man förbjuda sajter som länkar till andra saker som ”inte gillas”. Eller man hindrar direkt tillgång till dessa:
– Censur av Internet bör aldrig vara en lösning för att reglera en marknad. Det är tveksamt om detta är förenligt med yttrandefriheten och dessutom riskerar det att bli verkningslöst, rent tekniskt, skriver Peter Egart, vd för Stockholms handelskammare, i en kommentar till sitt remissvar.
och
Även Post- och Telestyrelsen, PTS, dömer ut förslaget som ogenomförbart:
”Regleringen kan medföra inskränkningar i enskildas yttrandefrihet och att det råder osäkerhet om sådana inskränkningar står i proportion till regleringens syfte”
samt
Samma tongångar återfinns i Statskontorets remissvar. Där varnas för att förslaget i praktiken skulle innebära ”ett förbud för svenska medborgare att utnyttja delar av internet”.
Nästa är att man vill ha kontroll inom EU med att veta vad folk gör på sina datorer, och än så länge finns inte den tekniken integrerat men man drömmer om genomföra så man från polisen skall ha rätt installera trojaner (Var god dröj, avlysning sker) i folks datorer, allt för jobba mot brott.
På samma sett avslöjar större nätverk där en massa redan är infekterat med bakvägar in i datorer. Fast nu räds man när infrastrukturen i nationerna som hotas.
Brittiska Times Online publicerade även under gårdagen en artikel som uppger att brittiska säkerhetstjänsten varnar för att Kina nu har förmågan att infiltrera Storbritanniens infrastruktur.
Skall man se krast på det så är ju bara Kina ute efter sin egen säkerhet, på samma sett som man förespråka att det EU skall genomföra bara är till för jaga brotslingar.
Vilket också sett ur Kinesiskt synvinkel är just det de själva gör. Jag försvarar inte det ena eller det andra beroende på vilka sida om staketet man nu råka befinna sig, båda seten och konsekvenser för införandena blir desamma.
För om en dator som köps här, och infekteras så kan ju lika väl innehavaren flytta till Kina och då kontroleras av polis och säkerhetstjänster från EU.
Fråga de politiker och personer som glatt vill inskränka saker här om de tänkt så långt. Varför är dessa så ivriga genomföra begränsningar och censur? I rätt många delar av världen låser man in folk som yttra ”förbjudna saker”, och vi en hel del fall drar man sig inte heller för ”tysta dessa”.
I själva verket behöver man inte lyfta blicken särskilt långt för att inse att rätten att tala och skriva fritt varken är självklar eller för evigt given. Över hela världen kan det vara direkt livsfarligt att säga sanningar.
Varför är det mer upprörande att det som skrivs kan vara på Internet än via tryckt på papper, vad är skillnaden? Utöver informationen lagras som kopior och framför allt för större genomslagskraft.
Vi vet redan vad som händer när yttrandefriheten inskränks på papper, varför då vissa jobbar så hårt för genomföra den på Internet här? Och varför är det så många som viker sig för dessa yttringar?
– Jag tycker inte att vi ska bygga in censur i internet. Nätet är ett underbart verktyg för yttrandefrihet, och därför är det särskilt oroande att demokratiska stater börjar censurera, det ger en ursäkt för repressiva regeringar att utöka sin kontroll ännu mer.
Jag tror man inte förstår att det är själva samhällets som förändrat sig från Industri till Kultur, där vi lättare och snabbare kan komunicerar med varandra. Det är inte rätt väg att vandra med censur eller filter, medel helgar inte målet.
Press- och yttrandefrihet är på många platser blott en dröm.
Och även här avrättades personer för de yttrade saker som inte gillades.
Se på Sverige: år 1706 är sista gången som någon avrättas för tryckfrihetsbrott. Då hackas Johan Jacob Schönheits i bitar vid Marstrands fästning för att han skrivit ”barbarismer” och ”obsceniteter”.
Vi behöver ha högt i taket. Vi får se till att det inte bara kan bäras ut utrustning bara för vi inte gillar vad som förmedlas, annars är det lätt saker börja heta att man skall stoppa ”pornografi” samt att detta ”utgöra ett hot mot moralen”.
Departementet för allmän säkerhet och sex andra regeringsorgan tillkännagav kampanjen vid ett möte på måndagen, rapporterade den statliga televisionen. Tv-bilder visade hur tjänstemän bar ut datorutrustning från ett kontor.
Även i Kina finns det metoder att gå runt censuren, och komma åt information samt kunna kommunicera fritt. Och det som sägs man skall stoppa här ligger redan med skyddad trafik. Skillnad är att de lagar som finns och är på väg skrämmer upp folk, ta bara där invånarna i Tyskland inte vågar kontakta advokater eller ens läkare i rädsla med vad den informationen sedan kan användas mot dem i framtiden.
Det finns en massa olika metoder hur man kan skydda sig. Och det finns tjänster även för detta. Vilket är rätt skrämmande att man måste behöva betala för saker som borde vara självklara med yttrandefrihet, mötetsfrihet och fri kommunikation.


Posted on 2009/03/30 by Joakim Holgersson
0